Marsipansnittytor
och kvaderstensmönster
Varje fastighet i Sigillets bestånd är unik på sitt sätt. Men det finns några som sticker ut mer än andra. För att ta reda på varför, stämde vi träff med arkitekten Anders Eloff på QPG Arkitektur för att prata om arv, marsipansnittsytor och Ritter Sport-choklad.
Text: Magnus Pehrsson Bild: Paul Björkman, Magnus Pehrsson
Anders Eloff, QPG Arkitektur
Det är Anders som står bakom det estetiska slutresultatet på Famngatan 2-14 i Göteborg. Fyra bostadshus belägna i stadsdelen Flatås, som sticker ut lite extra mot omgivningen. Kvarteret stod färdigt sommaren 2022 och Sigillet äger två av husen som har totalt 182 hyreslägenheter.
När QPG Arkitektur kom in i bilden, var bygglovet redan ritat och hade vunnit laga kraft. Entreprenören Bergman & Höök var i full gång med att dra i gång projekteringen, men det var ett unikt bygglov med bland annat exteriörer som var öppet för tolkning.
– Det behövdes lite handpåläggning för att få det byggbart om man säger så, säger Anders Eloff med ett leende.
Bygglov öppet för tolkning
Bland annat var den yttre gestaltningen inte klar. Det fanns ett diagonalt rutmönster i bygglovet, men inte några färger specificerade för fasaderna. Mönstret var svårt att förverkliga i de flesta material. Inte minst i ett prefabriceringsprojekt med betong, som var förutsättningarna för projektet. Eller Prefab, som är den vanliga förkortningen.
– Betonggänget ville inte ens ta i det med tång. Det blir ju vånings- och elementskarvar. De jobbar med toleranser på centimeter, inte millimeter. Även om de är väldigt vassa, så är ett sådant diagonalt mönster som fanns i bygglovet omöjligt att få till, berättar Anders.
1. Influerade av snittytor i marsipan, använde sig arkitekten av olika färgnyanser på olika delar av fasaden.
2. Genom att inspireras av gammal kvaderstens-teknik, fick de till en både estetisk och funktionell design.
T.V. Det diagonala mönstret från bygglovet.
1. Influerade av snittytor i marsipan, använde sig arkitekten av olika färgnyanser på olika delar av fasaden.
2. Genom att inspireras av gammal kvaderstens-teknik, fick de till en både estetisk och funktionell design.
Cirkel. Det diagonala mönstret från bygglovet.
Så – den stora utmaningen var att hitta en fasadidé som gick att modulgjuta och en färghantering som kunde vara tilltalande.
De landade till slut i en idé som bygger på inspiration från gamla kvaderstensmönster och fyra nyanser av grönt. Kvaderstensidén tillät en mönsterrapport som gick att modifiera mot fönsteröppningar och modulskarvar.
– Idén om färgnyanserna kom från olika snittytor. Tänk dig att du skär i modellera eller i en marsipangris. Varje snittyta får en egen nyans, där utsidan har en ton och snittytorna har en annan ton, berättar Anders.
Det är skillnad på färg och färg
Anders enkla svar om varför de valde gröna toner är att han tycker att grön puts är ganska fint. Men efter en stund växte ett djupare resonemang fram.
– Går man från mer vanliga standardlösningar som ljusgrått och beige, som är bra på att stå emot föroreningar, hamnar man på rött, svart och gult. Men dessa starkare färger har en tendens att åldras lite lustigt när det gäller betong. Det blir någon slags mineralgenomslag när man använder det på puts.
– Så vi tänkte att grönt kanske är grejen? Det är en ganska snäll färg. Fast ändå uttrycksfull, säger Anders.
Arkitektur som sticker ut
När man tittar på hela området, så sticker kvarteret på Famngatan onekligen ut från den kringliggande arkitekturen. Exempelvis de hus som ligger vid spårvägen och nedanför är gjorda av tegel, medan grannhuset är stort och vitt.
Vilken hänsyn man behöver ta mot omgivningen styrs oftast av detaljplanen och det kan skilja sig mycket från område till område.
– Områdena som växte fram på 60- och 70-talet, där Flatås ingår, hanteras hyfsat fritt när det gäller styrningen av gestaltningen. Det är lite fri lek. I det här fallet så var det ganska liten styrning från staden, berättar Anders.
Slutresultatet blev över all förväntan. När QPG först fick förfrågan om projektet så tyckte de att det kändes det lite stabbigt och kärvt. Men nu när krutröken lagt sig så tycker han att det blev väldigt fint, trots sin ambitiösa exploatering och storlek.
– Jag upplever det mycket lättare än jag trodde det skulle bli, avslutar Anders.
Om QPG Arkitektur
När man stöter på arkitektbyråer har de oftast, som exempelvis juristbyråer, två sammansatta efternamn som företagsnamn. I QPG:s fall är det tre bokstäver. Klart att man blir nyfiken på varför det är så och vad de bokstäverna står för.
– Detta kommer du aldrig att glömma! säger Anders och skrattar högt.
Och det blir nog svårt. För bubblande berättar Anders om hur han och hans partners Nisse Hassellöf och Petter Lodmark, satt sent på kvällarna 1998 och ritade på två olika projekt för arkitekttävlingar som de ville ställa upp i. För att hålla sig pigga och vakna så förtärdes det en hel del te och choklad. Samtidigt som det ritades, drömde de om framtiden och vad en eventuell arkitektbyrå skulle kunna heta. De ville absolut inte ha ett tråkigt advokatbyrånamn. Utan det skulle vara något kort och snärtigt. Och gärna svårtytt.
Under en av kvällarna hade Nisse varit nere på den lokala servicebutiken och köpt en Ritter Sport. En tysk chokladkaka som kännetecknas av sin kvadratiska form. Efter en massa mindre bra namnförslag så tittade han på förpackningen och läste upp deras slogan som stod på förpackningen.
– ”Quadratisch. Praktisch. Gut.”
QPG. Skitbra! skrek alla i kör och de andra namnen försvann fort. Och arkitekttävlingarna gick så pass bra att det blev startkapitalet i bolaget som hade sin start 1999.
Och på den vägen är det.
Husfakta
Famngatan 2-14, Flatås
BYGGNADSÅR: 2022.
HYRESRÄTTER: 182, fördelat på 122 i ett sjuvåningshus och 60 i ett femvåningshus.
Totalt 5 839 kvm uthyrbar yta.