Våra miljövänner
har gjort ett bra jobb.

Hur många burkar honung har det blivit totalt i år?

– Det blir totalt 500 burkar, berättar Malin. Det är 100 burkar per bisamhälle. Och man är faktiskt garanterad det antalet som kund hos oss. Men eftersom det har varit ett knapert år, så löser vi det med andra reserver. Vädret är ju en viktig nyckelfaktor för en bra skörd, som för alla bönder. Och det är lite svårt att styra. Men Sigillet får sin egen honung, konstaterar hon stolt!

Som lekman undrar jag om det är skillnad på smaken mellan olika bisamhällen?

– Ja – trycker Sam snabbt in. Och det beror lite på året med, fortsätter han. Vad som blommar när och lite andra saker. Men viktigast är nog vart det blommar någonstans. Honungen får sin smak från de växter bina besöker. De får en väldigt särpräglad smak från sitt närområde.

Det är skillnad på Hisingen-honung och Gamlestan-honung. Eller Partille-honung för den delen. Det är det som är lite spännande. Man märker skillnaden i färg och smak – absolut, säger han.

Man borde ju ha en honungsprovning av honungen man får fram?

– Ja – verkligen! Vi var faktiskt på en honungsprovning häromdagen som anordnades av Svenska Bin.

Och det finns faktiskt honungssommelierer! Malin Landqvist som höll i provningen var just en sådan. Honung är lite som vin. Vinets årgång är inte bara hur länge det har lagrats, det beror även på vädret just det året. Hur druvorna mådde och hur skörden blev, säger Malin med ett märkbart engagemang.

Processen är jag nyfiken på. Hur går det till? Går en sådan där astronautliknande person ut och hämtar honungen?

– Haha Ja! Precis. Vi går ut i skyddsdräkt och hämtar honungen när det är dags för skörd. Då plockar vi hem skattlådorna* från alla bisamhällen.

Man kan faktiskt hämta honung när som helst under säsongen, som sträcker sig mellan maj och september. Man ser att det är honung när bina har täckt för ramarna på skattlådorna. De sätter på ett vaxlock på cellerna. Då vet man att honungen är färdig. Vattenhalten är då under 20 procent. Tar du det innan så kan honungen börjar jäsa, säger Sam.

Vi hämtar sedan hem skattlådorna och tar in dem till vårt slungrum. Med en speciell gaffel tar vi bort vaxlocket som bina har satt på. Och så lägger vi honungen i en slunga, som fungerar som en slags centrifug. När den snurrar kastar den ut honungen på sidorna. Så sjunker den ner till botten på centrifugen. Avslutningsvis så silar vi den två gånger. Värt att nämna är att vi inte värmer honungen. Utan vi tar den direkt från kupa till burk, berättar Sam.

Ett utbrett honungsfusk

– Honung är en av de livsmedel som det fuskas mest med i världen. Kunskapen är skral kring hur viktigt det är att köpa äkta honung. Ungefär hälften av den honung som säljs i handeln idag är fusk. Det finns ett honungsberg ute hos svenska biodlare som inte blir sålt och det beror på detta. Folk köper det billigare alternativet. Så vi tar varje chans vi får att utbilda folk om detta, säger Malin.

Det positiva med att ha bin omkring sig

I ett oavbrutet engagemang fortsätter Sam och Malin att utbilda mig. Och kaffekoppen är nästan tom vid det här laget. Men jag är fortfarande nyfiken. Finns det något positivt för hyresgästen att ha bin runt omkring sig?

– All blommande grönska blir bättre, utbrister Sam! Äpplena på äppelträden blir fler och större. Så, när staden breder ut sig så behöver vi bjuda in naturen i staden.

– Det kan vara lite rädsla och skepsis kring bin, inflikar Malin. Det är faktiskt lite konstigt att man inte är rädd för att gå ut på en farlig led med bilar. Att andas in avgaser varje dag. Men folk är livrädda för en bisvärm.